Nästan två veckor utan löpning med full kapacitet är nu över. Sakta men säkert går det framåt och loppen kommer närmare… 

Senaste dagarna har det varit väldigt mycket att göra för min del. Renovering i två lägenheter i två olika städer. Samtidigt som jag jobbat, packat och flyttat samt packat upp saker. För ca 3 veckor sedan så började känslan av svaghet komma. Men inget slog ut. Halsen blev torrare och torrare och tillslut så slogs allt ut. Halsen, ont i lungorna och senare inpå så slog även öronen, näsan och huvudet till. Ingen behaglig känsla mitt i flytten samt hårdträning inför alla lopp som väntar runt hörnet.

Men tyvärr så är det bara att lyssna på kroppen och hålla tummarna. Vilket jag gjorde. Nu har äntligen smärtan i bröstet och lungorna försvunnit och några löppass har genomförts. Varit tungt och farten har inte varit något att hänga i granen och glädjen har inte riktigt varit där. Då det känts tungt.

Gäller att ta vara på det fina vädret nu och det firades med ett löppass på 13 km. Gick riktigt tungt och känslan i kroppen var kanske inte som den brukar vara. Kroppen är fortfarande relativt matt och svag. Att få träningsvärk av löpning får jag väldigt sällan och det fick jag efter gårdagens pass.

Andra passet idag så började allt släppa. Suget efter att det skulle gå lätt igen var stort. Det gick lätt! Löpteknik var det fokus på och löpekonomi.

Ökat successivt hela tiden, vilket jag är övertygad om att man måste när man varit sjukt och knappt sovit p.g.a. att man vaknat för att man haft svårt att andas. Att lyssna på kroppen är något som alltför få tyvärr hoppar över. Inte jag längre!

Farten idag var uppe mot 3:33 stundtals och backarna kändes underbara! Jag sprang till och med ner igen för att springa om backen på nytt.

“Quality means doing it right when no one is looking”

Skönt att vara hemma i Jönköping igen! Skönt att vara på väg tillbaka!