Prag halvmarathon – Ibland går det inte som man tänkt sig

Idag vann jag inte mot mig själv. Kroppen svarade inte alls. Men är glad att dessa dagar finns. Bra träningspass

(Ovan ser ni lite härliga bilder från den vackra staden och de härliga morgonlöpningarna)

Var här för två år sedan. Minns att jag då snubblade lite oturligt några timmar innan start och fick en fraktur i knät. Lyckades ändå starta och sätta personbästa. Trots att jag knappt kunde gå innan eller två veckor efter. Så på något sätt såg jag ändå detta som en härlig plats och en vilja att prestera igen utan att klanta mig innan.

Var väl förberedd innan. Var laddad men märkte på vägen till starten att det började bli väldigt varmt. Hade givetvis druckit en hel del innan men verkade ej hjälpa.

Öppnade loppet bra och kände mig pigg. (3:20). Givetvis vart det lite trångt i början men fick ta några jobbiga steg för mycket för att hitta fritt space och hitta min fart.

Märkte tidigt att jag inte riktigt var med hundra i huvudet. Värmen steg och var uppe runt 25-27 grader och strålande solsken (bra för publiken). Märkte vid några tillfällen att jag kände av lite yrsel. Skötte energiintaget bra men huvudet började värka och kroppen svarade inte alls. Kändes som om att jag hade farten med mig och bena kändes väldigt fräscha. Men jag var helt enkelt inte stark nog idag.

När väl stigningarna kom så orkade jag inte svara och framförallt inte på sista stigningen (likt västerbron) mot målgången så var jag bara helt matt i kroppen.

Slutade på otroligt höga 1:13 och en 64:e plats tot.

Jag var väldigt besviken när jag sprang in i mål. Jag var ju inte trött i kroppen alls men ändå ville jag bara kyla ned mig och sova. Kändes som om att jag inte visste vad som hänt. Men nu går inte tankarna så. Nu ser jag det som ett bra träningspass.

Kroppen är väldigt fräsch fortfarande och jag upplever bara fortfarande en jobbig huvudvärk.

Med tanke på det härliga underlaget så har jag lite smått träningsvärk i bålen också om jag skall vara ärlig :).

Alltid går det inte bra. Men det är tjusningen med löpningen och idag var det verkligen inte min dag. 

Ser verkligen fram emot långpasset imorgon om nu huvudet och kroppstemperaturen släppt helt.

  Jag är glad och väldigt löpsugen 🙂

Tack Prag för denna gången.

 

 

 

 

Lämna en kommentar