Att vakna upp med lite sömn och inse att jag skall om cirka 2 timmar springa 27.56 km är en rätt speciellt känsla :)…
Informationen jag fått var att det skulle bli en vanligt långpass och att det är bra för mig.. Det vill säga ett vanligt träningspass. Jag får höra och se att det är personer som är där för att fotografera och får frågan om jag ska köra på för fullt?
Svaret blir att jag skall hålla mig bakom så att jag hittar. Då jag aldrig varit på platsen. De tyckte jag skulle ha med vätskebälte (trots att jag ogillar det på kortare sträckor, då det hela tiden åker upp mot magen). Jag gör det i tron på att tempot blir relativt långsamt.
När jag kommer ut ur omklädningsrummet så ser jag en kille drar iväg med en väldans fart. Oj!
Jag inser fort att jag har 2 val, att antingen haka på och försöka ta in på han eller börja springa med de andra. Han var en bit ifrån redan, jag börjar springa med gruppen och inser efter ett tag att jag inte är alltför långt ifrån.
Fotograferna fotade på och ställde frågor..
Efter ca 10 km så ser jag en hund vid ett staket som börjar skälla på mig från långsikt. Jag springer förbi och pustar ut. Vänder mig om och inser att hunden skäller och springer efter mig, kommer närmare och närmare. Kände hur adrenalinet pumpade ut och min fart likaså. Tillslut så stannade den som tur var.. Tur att inte det syntes på bild eller video :)..
Efter ca 15 km så kommer en backe som är många gånger värre än backarna i Lidingö. Den var 1.8 km. Har aldrig ens tidigare tänkt tanken på att gå, det gjorde jag idag. Men höll mig, med vetskapen av att om jag mister killen som tog täten så är jag vilse.
Gick inte ut för fullt men kom i mål på 1:45. Brukar inte ge ut tider på träningar men gör ett undantag då det ändå kommer synas i tidningen. Helt okej tid med tanke på träningsfart.
OBS: Skratta inte men le får ni göra för bilderna som publiceras i Mariestads tidningen och Skaraborgs Allehanda. (Runt magen är det vätskebältet och inte påskgodiset :)).
Sitter nu i skrivandets stund med det som visas i bilden nedan för att vakna till liv och snart ge mig ut på en promenad och sedan bege mig iväg.
Jag är kär, vet att det märks :). Glad Påsk på er allihopa och ät för mycket godis 🙂