För ca 2 veckor sedan så kom stormen och snön som denna gången ordagrann fick mig på fall, men inte länge..

Allt började bra, snön kom och det blev en hel del löpning. Mycket träningsvärk av all belastning och jag kände verkligen hur musklerna fick jobba. Likaså fötterna. Vänsterfoten som jag tyvärr är väldigt svag i fick då ännu hårdare smällar och ännu mera vikt att försöka stå emot.

Kände efter någon vecka att det började bli relativt stum i hålfoten. Muskeln var stel och stramade en del. En tidig morgon innan jobbet när jag var ute och nått ca 12 km så faller jag bara ihop mitt i snön. Allt går väldigt fort och jag inser att något allvarligt inträffat med min vänstra fot.

Det kändes inte som en stukning och jag vred inte till något utåt. Det gjorde ont vid hålfoten, precis där jag hade haft lite känningar. Jag försöker att komma upp men lyckas inte förrens efter ca 15 minuter. Börjar i kylan halta mig hemåt och belastar bara på utsidan. Tar mig ca 45 minuter att komma hem och givetvis fryser jag något enormt.

Blev ca 5 timmar på akuten mitt i natten.

 

Som ni ser så är jag inte världens gladaste här. Somnade någon timma sedan på britsen inne i rummet till och med.

Jag har nu totalt röntgats 4 gånger. 3 denna veckan. De misstänker att det skett något allvarligt i benet samt i muskeln. Jag känner min kropp väldigt väl och kan tillsammans med läkaren gissa oss fram till vad som hänt. Men det berättar jag om när jag vet helt säkert.

Läkar teamet har engagerat 4 personer och satt mig som prioriterad, vilket verkligen uppskattas.

Jag kan gå men lite svårt att lägga en tung belastning på foten. Sova går sådär men samtidigt så påminns jag varje dag av jag är en löpare, det älskar jag :).

Åkte också på influensan samtidigt som allt inträffade vilket kanske bara var bra. Stoppade mig helt från träningen och även rehab.

Hostar fortfarande en del och första passet i förrgår gav mig bara ännu mera mersmak.

 

Blev en hel del bål men också försöka få tillbaka min vänsta axel som började strula när jag var i Malmö.

Gårdagen bestod av en hel del bålstabilitet samt även mycket höft. Framförallt min vänstra sida.

 

Dagen blev inte sämre. Hade bestämt mig att försöka ge mig på lite kondition och framförallt göra något som jag kanske inte tycker är världens roligaste träning. 1 h på staknings maskinen. Hostar fortfarande en hel men det känns okej att köra ändå men inte fullt ut.

 

Fick dagen till ära även en riktigt skön och fin tröja från min sponsor Ice Power. Stort tack!

Svårt att beskriva hur pass skönt det är efteråt! Armarna smärtar och hjärtat slår något enormt. Längtar redan till morgondagens pass innan färden till mitt älskade Jönköping.

Nu blir det att fira dagens underbara pass och umgås med mitt fina sällskap. Filmmys

 

Kanske inte ser jätte gott ut då bilden blev sådär. Men smakar gör det.

Vill avsluta med att tacka Sven och Ivar. Jag blev ännu starkare och fortsätter gå den vägen! 🙂

“Sometimes losing a battle helps you find a new way to win the war”