Att vara sjuk är aldrig roligt, speciellt inte när det är dags för ett lopp och du ändå tar med dig kläderna för start..

Som jag skrev i föregående inlägg så åkte jag på en förkylning med lite hosta på köpet föregående vecka som kanske inte var alltför önskvärd. Givetvis fanns det även ett lopp som väntade runt hörnet.

Redan på Tisdagen (igår). Det vill säga dagen efter ankomsten hem till Sverige. Jag varken hörde ordentligt eller orkade gå upp för trapporna ordentligt. Men givetvis stod jag uppe på billinge berget och hade med mig tävlingskläderna. Utan att ens blinka hade jag avrådit vem som helst från att delta i en träning eller tävling vid sjukdom.

Men jag vet vad jag går för och vet att jag hade tagit en pall placering då jag är i relativt bra form.

Precis innan start så valde jag trots allt att avstå.. Att lyssna på sin kropp är en styrka. Det var inte vilket lopp som helst. Utan ett lopp som hade inneburit riktigt mycket mjölksyra och maxpuls. Då det var ett osanktionerat backlopp.

Suget var enormt men jag visste att jag skulle bli ännu sjukare och inte kunna träna på ännu längre tid.

Fick istället bli ett gympass idag och hoppas på att jag är helt frisk inför morgondagens träning med min klubb. Vilket jag med största sannolikhet inte hade kunnat delta i om jag tävlat.

Nu blir det sängen och be till ipren gudarna 🙂

Lyssna på din kropps varningssignaler!

God Natt