Att träna på sina svagheter, värme tålighet och stå emot smärta…

Nämnde i förra inlägget att jag ställde mig själv frågan, kan man ha det så här bra? Känns fortfarande så. Träna 4 timmar tennis varje dag och leva samt andas träning hela tiden med absolut bästa sällskapet är livet när det är som bäst. 30 grader i solen och stekande sol är inget att klaga på. Trots att jag bränt min rygg och axlar så ler jag brett.

Redan efter 6h spelande så började valkarna komma och började spricka. Men tyvärr så åkte jag på en infektion och jag kunde inte hålla i racket. Körde trots detta ytterligare 2h men insåg fort att jag inte kunde hålla i något och styrkan i handen försvann mer och mer. Kunde senare på kvällen inte sträcka ut handen. Inte heller sova.

 

Detta var första kortet innan det sprack helt och infektionen urartade sig.

Men en skada i handen betyder väll inte att man inte kan använda fötterna…?

Så här gör man när man skall in i en mataffär efter tennis. Låser fast racketarna :).

Återigen så är jag väldigt fascinerad över hur befolkningen här tar hand om oss och är mån om hur vi mår.

När man tränar som mest och lever som jag gör nu så inser man verkligen hur pass bra man har det och vad träningen gör för en.

Bör tilläggas att även denna dag varit magisk! I morgon publiceras fler bilder från träning samt även lite annat 🙂

“There is no elevator to success. You have to take the stairs”

 

God Natt till er 🙂