Jag “överlevde” värmen och sprang in i Mål, Göteborgsvarvet

Valde att inte ens titta på min tid. Valde istället att vara glad för att jag sprang över mållinjen. Men givetvis har man ett leende på läpparna. Har ju trots allt löpt 🙂

Var uppe tidigt i morse och var oerhört laddad. Personligt rekord skulle sättas, trots att jag kände till att det skulle bli oerhört varm. Visste dock om på förhand att jag inte är jätte förtjust i värme när jag springer fort, men sträckan är inte lång. 21 km springer jag nästan dagligen.

Väl på plats med mitt sällskap så inser jag att det verkligen var VARMT. Men jag var laddad till tusen.

Dagen började med att besöka några sponsorer och samarbetspartner. Vilket var riktigt roligt samt gav mig ett leende på läpparna. Oerhört tacksam för att samarbeta med sådana fina människor.

Bild nr 1 från vänster: Annie & Linnéa från Gococo, Team Ecco, bl.a. Richard, samt några sulor som gjordes åt mig av Rasmus på footbalance. Träffade även några från Polar som jag tyvärr inte fick med en bild på. Oerhört roligt att få träffa er!

Var nu laddad! Valde att för första gången att ta rygg på Kenyanerna, i uppvärmningen så klart 🙂

När varvet väl skulle dra igång så kändes det att munnen var oerhört torr och värmen tryckte på. Nästan 30 grader.

Kände mig oerhört lätt. Taggad och var fortfarande säker på att jag skulle sätta pers. Är ju trots allt väldigt bra tränad. Men redan efter 4 kilometer så kände jag att värmen började få övertag. Tankarna började gå, hur skall detta gå?

Blev tyngre och tyngre. Värmen tryckte på. Framför mig såg jag att flera löpare, en efter en trillade omkull och avvek. De bröts hela tiden. Men jag skulle i mål. Sänkte tempot från 3:30 fart som jag öppnade med till 4:00-4:15. Ansiktet kokade och huvudet började värka.

Jag drack i stort sätt i alla vätske stationer, vilket är ovanligt för mig men det behövdes.

Såg taxi bilar, som skulle köra en tillbaka. Men jag vägrade. Ville verkligen inte bryta. Närmar mig mål och märker att jag orkar efter att jag fått en dusch av vatten mot slutet. Ökar farten till 2:49 och krafter finns kvar. Springer in på 1:22. Tiden kollade jag inte ens upp och fick veta på efterhand från mina nära och kära.

Är jag trött? Verkligen inte. Besviken på tiden men modernatur ville annat idag. Givetvis känns det i bena av all brist på näringsämnen. Men det kan jag ta. Fick sprutas ner med vatten ordentligt av funktionärerna när jag sprang i mål och fall ihop.

Placering: 106 av ca 60000 deltagarna. Helt okej med tanke på förutsättningarna. Nu laddas det för Stockholm Marathon om 2 veckor :).

Så här såg jag ut direkt efter målgång, rättare sagt när jag vaknat till liv efter massa socker och salt som jag förtärt.

Tack alla för supporten och lycko önskningar. Är så oerhört glad att ni finns! Tack även ni som var på plats!

Stor kram till er alla och grymt jobbat ni som fullföljde!

Lämna en kommentar