Lissabon Half Marathon 2019 – årets första lopp

03/17 – Ett lopp som var planerat sedan lång tid tillbaka. Formen kändes som om att den fanns där. Kroppen kändes väldigt bra. Hade bra mängd i bena och likaså fart. Var planerat att trötta ut mig ordentligt. Tills jag blev tvungen att tänka om. Virusinfektion och sängliggande dagar innan.

Började trappa ned träningen cirka två veckor innan loppet. Hade några dagar med riktigt lite sömn och som brev på posten så dök halsontet upp på tisdagen. Jag märkte på måndagens intervallpass att pulsen skenade iväg och låg cirka 20-25 slag högre än vanligt och gick inte nedåt. Förstod då att natten skulle bli jobbig och framförallt tisdagen. Blev snabbt värre och värre och jag insåg då att det med största sannolikhet inte skulle bli något lopp.

Första dagarna var det sängliggande och svårt att sova samt även höra. Efter besök hos vården konstaterades det att det var en virusinfektion och att det bara var att vänta ut det. “Vila” i form helt enkelt.

En riktigt kraftig förkylning fanns där och försvann egentligen aldrig.

Fyra dagar innan loppet kändes det som om att det ändå skulle gå. Visst pulsen var hög, tungt att springa lugnt och framförallt långt. Fick stanna på mina korta morgonrundor för att vila men det skulle släppa tänkte jag.

Fredag: Började nu försöka väcka kroppen till liv och springa några stegringar men insåg tidigt att det kloka beslutet var att ta loppet som ett träningspass och inte ta ut mig mer än nödvändigt. Ett “långpass” med publik och njuta.


På söndagen så kändes det ändå bra. Jag hade trots allt bestämt mig för att ta det lugnt och njuta. Vilket ändå var svårt med tanke på att det var lite jobbigt med andningen men jag hade kul.

Fantastiskt väder och miljö bjöds det på trots motvind i ca 20km.

Vägen dit: Jag och min vän ville vara ute i god tid för att inte behöva stressa till starten (start och mål på olika platser, flera km ifrån). Vi bokade därav taxi och efter ca 40 min så upptäcker chauffören att det är avstängt överallt. Alla vägar till bron där starten går är avstängda. Det går endast att ta sig dit med tåg.

40 minuter senare var vi på plats där vi plockades upp och några kronor fattigare. I och med att allt tog sådan lång tid och tid förlorades så började det nu bli riktigt tight med tid.

Väl framme så inser vi att jag nu endast bara har 30 min till start och en bra bit kvar att ta mig till startfållan. Vi tar farväl och jag får springa upp för oerhört branta backar och försöka ta mig fram i all folkmassa. Det var trångt och vakternas kommentar i knackig engelska gjorde mig inte mindre stressad: “You have to wake up earlier”.. I did, for shore..

Till slut kommer jag fram (2 min innan) och hamnar i fel startgrupp och utanför rakan. Jag startar en bra bit bortom portalen till vänster. D.v.s. jag såg knappt portalen och inte heller min startgrupp. Men jag skulle trots allt ta det lugnt :).

Väl i mål var jag glad att det var kul att tävla igen. Trots att jag inte kunde ta ut mig så hade jag riktigt roligt och fick upptäcka staden på bästa sett. genom att springa.

Hur gick det för kompisen David som var tvungen att ta sig till mål? Jodå, han åkte scooter (eldriven sparkcykel) på stora vägar, kullesten etc. och kom fram någon halvtimma efter mig. (Vi hittade varandra efter ca 2:30h). Parken bredvid målgången (bilden nedan). Dock tillsammans med flera tusen löpare..

Tiden som jag inte alls tittade på blev 75min. Fräsch i allmänhet men nu ser jag bara fram emot att bli helt frisk då jag fortfarande inte blivit av med det.

Hade för övrig en väldigt bra vistelse med god mat, flera turer med scootern, vackra platser och bebyggelser.

Mycket folk överallt…

En virusinfektion kommer aldrig lägligt. Det är bara att ta det och jobba sig tillbaka. Ser fram emot att ta ut mig ordentligt igen! Snart är vi där igen

One thought on “Lissabon Half Marathon 2019 – årets första lopp

  1. Frågar du mig så var ju tiden bra för vilka förutsättningar du hade. Krys på dig 🙂

Lämna en kommentar